Fettisdagen – Ett firande med anor och smakliga traditioner

Fettisdagen markerar början på en längre fasteperiod av katolskt ursprung, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag. Idag står fettisdagen framförallt som en dag för att njuta av semlan, ett bakverk som blivit starkt förknippat med denna dag.

Läs även: Kladdkakans dag – Allt du behöver veta

Fettisdagen och dess plats i fastlagstraditionen

Fettisdagen är den tredje och sista dagen i fastlagstraditionen, som även innefattar fläsksöndag och blå måndag. Denna period användes historiskt för att fira med mat och fest innan den kommande fastan inför påsk. I Sverige har dessa dagar inte samma starka karnevalstradition som i katolskt präglade områden, men maten har fortfarande en central roll.

Semlan: En historisk tillbakablick

Semlan, med sitt ursprung i det mer exklusiva 1700-talsbakverket hetvägg, fick sin nuvarande utformning i början av 1900-talet. Den består av en bulle gjord på vitt mjöl, fylld med mandelmassa och toppad med vispgrädde och florsocker.

Fettisdagen genom tiderna – Fläsksöndag, blå måndag och vita tisdagen

Firandet av de tre fastlagsdagarna började med fläsksöndagen, följt av blå måndagen, som i Skåne kallas för bullamåndag. Denna dag har troligen fått sitt namn från hantverksgesällernas lediga måndagar som kallades blå måndagar, samt att kyrkorummet kläddes i blått, som är fastefärgen. Fettisdagen är fastlagens sista dag och kallades ibland även vita tisdagen en gång i tiden, med syftning på det vita mjölet som används i semlan.

Semlan och dess föregångare hetväggen

Hetväggen var en bulle fylld med mandelmassa som serverades i en skål med varm mjölk. Den åts främst bland de mer välbärgade i städerna under 1700-talet. Semlan, som vi känner den idag, blev vanlig först under 1900-talets början. Ordet “semla” härstammar från tyskans “semel” och latinets “simila”, vilket betyder fint vetemjöl.

Fettisdagen och dess koppling till väderleksförutsägelser

De tre fastlagsdagarna ansågs vara lämpliga för att förutsäga kommande väder. Om det till exempel fanns långa istappar under fastlagsnatten, ansågs det innebära en god skörd av stråsäd och lin. Även klarhimmel och vackert väder under dessa dagar tolkades som positiva tecken för kommande skördar. En gammal bondevisdom säger: “Om fläsksöndag är klar och fin, så blir säden en välsignad vinst. Om blå måndag är kall och ruggig, då kommer sommaren att vara trygg och lugn. Om fettisdag är vacker och ljus, så kommer hösten att vara rik och grann.”

Fettisdagens firande idag

I dagens moderna samhälle är fettisdagens religiösa betydelse och koppling till fastan inte längre lika stark. Istället har dagen kommit att handla om att njuta av semlor i gott sällskap. Många svenskar äter semlor denna dag, både hemma, på arbetsplatser och därmed har det blivit en tradition att arrangera semmelfika med familj och vänner.