Vi har alla stött på dem någon gång. Chefen som är bästa polare med alla i personalen, liraren som känner alla i branschen och kocken med hett temperament – som älskar att laga mat men inte vet hur man hanterar ett företag. Känner du igen dig i någon av de här riktigt typiska restaurangkaraktärerna?
1. Kompisägaren
Kompisägaren vill göra alla nöjda och glada – både gäster och medarbetare, men har egentligen inte så mycket ägarstruktur i vardagen. Det kompisägaren också saknar är lite jävlar anamma, vilket kan resultera i att personalen gör lite som de vill. Och det kan funka! När alla känner sig bekväma på jobbet går krogen bra – men ibland kan det också gå riktigt, riktigt dåligt. Kompisägaren har inga regler eller riktlinjer. Fördelen är att bra personal tar ansvar för sig själva, vilket kan bidra till ännu bättre stämning på kompisägarens krog. Men har man okunniga medarbetare som inte vet vad de ska göra – ja, då kan det bli kaos. Kompisägaren är en positiv men lite naiv person som inte har stenkoll på vad det faktiskt innebär att äga någonting. Ägarens ansvar är att restaurangen ska gå runt, att alla ska få lön och att allt ska ske by the book – men sannolikheten att kompisägaren lyckas rent långsiktigt är kanske bara 30%.
2. Entreprenörskrögaren
Entreprenörskrögaren är en riktig businessman till restaurangägare. Ibland har personen i fråga en bakgrund som krögare och bra branschkännedom – men många gånger är den här typiska ägaren bara någon som ätit på restaurang och gett sig fan på att starta en egen krog. Entreprenörskrögaren kan ingenting om roller, hur mat ska lagas eller hur flödet i restaurangen ser ut. Hen har däremot stenkoll på den ekonomiska biten – och är en riktig nörd dessutom. Målen är glasklara (och många gånger alldeles för höga!). Kontentan av entreprenörskrögarens målmedvetenhet? Att tjäna pengar, såklart! Går det dåligt för restaurangen, ja då blir hen förbannad, rent ut sagt. Entreprenörskrögaren kan både vara en sådan som har stenkoll på verksamheten på plats – eller som sköter hela krogen på distans. Har man bra personal och bra kockar (och dessutom har lyckats få till ett bra varumärke) så är chansen 50/50 att det faktiskt går bra för entreprenörskrögaren. Så bra att det nästan är värt att öppna ytterligare en restaurang!
3. Kockkrögaren
Kockkrögaren har lagat mat i hela sitt liv – och är bra på det. Det här är en ansvarsfull person som har stenkoll på köket, men som kanske inte alltid är beredd på vad det innebär att driva restaurangverksamhet (eller företag generellt!). Den här personen kan ha ett hetsigt humör, vilket håller resten av personalstyrkan på tårna. Ofta litar kockkrögaren lite för mycket på personalen och lämnar över ansvaret till andra i brist på ledarskap. Det som är hens drivkraft och intresse är maten. En kock är inte en van entreprenör och det är just företagsbiten som får stryka på foten. Råvarorna kanske är för dyra, personalen kanske inte får vila och köerna kanske är för långa. Men det är trots allt mycket som spelar in i hur det kommer att gå för kockkrögaren – allt från var man öppnar, vilka man känner och vilka man jobbar med. Därför är det närmare 50% chans för kockkrögaren att lyckas.
4. Restaurangliraren
Restaurangliraren är en ung och rolig typ som i princip känner ALLA. Den här personen har jobbat rätt mycket på restaurang tidigare och kan ha haft roller som hovmästare, kökschef, souschef eller något annat med lite större ansvar. Liraren är kompis med många i branschen – och är extremt mån om att jobba hands on med sitt eget lyckade koncept. Med sina värdefulla kontakter har restaurangliraren långsiktigt stor chans att lyckas – trots sin relativt unga ålder. Fördelen är dessutom att liraren kan det mesta, efter att ha jobbat på bra restauranger tidigare. Liraren är van vid att ta betalt, vet vilka råvaror som är bra att jobba med, har koll på prissättning och inköp. För restaurangliraren är ägarskapet och restaurangen inte bara ett sätt att tjäna pengar – det ska vara en upplevelse för alla inblandade! Blir det lyckat? Ja.
5. Hobbykrögaren
Den här personen har ofta inte någon bakgrund inom restaurangbranschen – och inte heller inom entreprenörskap. Hobbykrögaren har fått för sig att öppna restaurang av någon annan anledning! Hen kanske helt enkelt bara tycker om mat (och anser sig själv vara bra på att laga mat hemma vid spisen), har råkat ärva en restaurang, eller blivit tillfrågad att sköta restaurangdelen på mammas kusins camping. Utmärkande är att personen i fråga inte har någon personlig relation till restaurangägarskapet – men det som däremot finns där är viljan att lyckas. Bristen på kunskap kring hur man driver restaurang eller hanterar matlagning för flera personer än sin familj, gör dock att hobbykrögaren kan komma att få det svårt. Hen kanske har 10 % chans att lyckas med sin krog – allt handlar om yttre omständigheter (och såklart inställning!).